Varför Frankenstein är en typisk romantisk roman

1. Det enkla och det ursprungligaa
Som Levande litteratur beskriver det ”Civilisationen, städer och industri ställs mot gamla tiders enklare seder” Jag tänker framförallt på familjen De Lacey som från början var en mycket förmögen familj och levde i Paris men som sedan blev förflyttade mot sin vilja till stugan de nu bor i och till fattigdom (s.106-107) Det är en mycket klar skildring mellan det enkla och lilla mot det större.

2. Det gränslösa jaget
”Så snart denna idé hade dykt upp i min fantasi blev jag övertygad om att den var sann” (s.61) Det är när Victor inser att det är han som har mördat sin bror med den varelse han själv har skapat. Så fort han kommer på det är han säker utan några verkliga bevis. Det räcker att han upplever att det måste vara så. (Levande litteratur)

3. Naturen som själens spegel
Naturen spelar stor roll i boken. Den kommer tillbaka om och om igen vid olika tillfällen och känslor. Precis som överskriften säger så speglas själen i naturen, Victor behandlar olika känslor med hjälp av naturen och naturen bevisar också olika känslor med väder osv.

4. Människans nattsida
Med det menas att man inte riktigt är sitt rätta jag och förnuftet sover. Man kan tydligt se det när Victor går med på att skapa ännu en människa (monster). Han blir tagen av vad monstret säger och känner någonstans att det är de rätta även fast han har fasat så länge för vad han redan har skapat. ”Jag var rörd. Jag darrade när jag tänkte på vad det skulle kunna få för konsekvenser att gå med på det. Men samtidigt kände jag att det låg någonting rätt och riktigt i hans argument” (s.130)

5. Fly från vardagen och samtiden
Jag skulle säga att detta citat passar bäst in på den varelse som Victor skapat. Han är ensam i denna värld då han är den enda av sin typ. Han längtar efter något annat, en annan plats för honom där han kan bli bekräftad precis som alla andra. Där han passar in.

6. Nytt sätt att värdera litteratur
Jag skulle säga att det är författaren Mary Shelley som är konstnären i det här sammanhanget och inte Victor. Då hon har skrivit berättelsen och hon har på något sätt skapat Victor Frankenstein. Enligt mig är det ett originellt konstverk.

Frankenstein del ett

Innan jag läst boken trodde jag att monstret (människan) som Frankenstein skapat var själva Frankenstein. Men nu har jag förstått att det är Victor Frankenstein som har skapat de så kallade monstret.

Victor Frankenstein är en mycket fascinerande människa. Hans stora passion är vetenskap och under sin studerande tid är han mycket fascinerad av människan och han startar ett projekt där han vill själv ”tillverka” en människa. Under de två år som det tar att bli klar med projektet är han väldigt instängd med sig själv och hans arbete. Under den tiden var han mycket speciell och jag började fundera på vad det var som gjorde honom så speciell och varför han var så motiverad till detta projekt, han verkade inte ha så mycket känslor och något socialt liv fanns inte.

Men när han är klar med människan (monstret) så kommer hans riktiga ja fram igen. Han blir mycket rädd för vad han skapat och orolig för vad denna varelse kan göra. Man märker att han behöver de personer som han gav upp för projektet, han behöver kärlek från sina närstående. Han håller sin familj väldigt kär, speciellt Elisabeth hans kusin som han saknar väldigt mycket. Han sörjer även sin mamma som gick bort strax innan han gav sig iväg. När han återvänder hem till sin familj då hans bror har blivit mördad börjar han tro att det är monstret han själv skapat, ifrågasätter han än en gång vad han har gjort.

Sommarpratar projektet

Jag måste säga att projektet var roligare och det gick bättre än vad jag trodde från början. Jag har använt mig av stilfigurer som upprepning och retoriska frågor. Har även lyckats med att få med de tre viktiga punkterna för en krönika, aktuell, personlig och kronologisk. Jag är nöjd med mitt slutresultat, kanske skulle jag förbättrat min inspelning med lite mer liv i. Jag tror att den blev lite livlös. Annars skulle jag gjort på liknande sätt.

Jag tycker att det gick bra att spela in. När jag hade läst den högt för flera olika personer så kändes det bra och bekant att läsa upp den. Nästa gång tror jag nästan att jag skulle läsa den färre gånger för mot slutet tröttnade jag på texten. Men märkte att det var skillnad på en skriven och en inläst text. Det var mycket som fungerade bra i en skriven text men inte när man läste upp texten. Vissa meningar blev bättre när man vände på dem osv.

Jag önskar att man nästa gång kunde få en eller två tillfällen till att arbeta på texten och med dem kunna få mer feedback speciellt på språket.