Diktanalys

Ångest, ångest är min arvedel

Dikten handlar om ångest. Han beskriver sin ångest med paralleller och laddade ord. Han inser att det är hans arvedel, han har fått ångesten i arv. Han kommer inte komma ifrån den. Tillslut orkar han inte tänka på det längre. Han skadar sig för att komma ifrån smärtan. Hans laddade ord får mig verkligen att känna ångest och obehag. Jag blev lite äcklad och han lyckades verkligen förmedla den känsla som jag tror var i åtanke.
Dikten skrevs i början av 1900 talet, år 1916. Om det inte vore för att den är skriven med gammaldags svenska skulle den lika gärna kunna varit skriven i nutid. Ångesten som kopplas till mitt ämne finns idag. Den har inte ändrats, känslorna ändras inte. Däremot ändras de som man känner ångest över.